Nu börjar jag nästan bli lite sur på honom som lever livets glada dagar down under medan jag fajtas kyla, igår -36 grader, vinter och arbete.
Mot vissa ler vår herre.
Bilder kommer senare då jag inte har datorn i toppskick för att lägga in dem.
Läs och njut så länge.
Då tidigare inlägg kan har vart en aning tafatta, har jag denna gång
hämtat insperation hos vår tonnårshjälte Bert-stjärt och gett det
hela en dagbogs liknande framtoning.
Fredag.
Efter en förmiddag med bestyr i civilisationen blev det en sen avmarsch mot nästa äventyr, härnäst väntar en vecka ute på fältet. Då jag tre timmar efter att lämnat bilen anlände till stugan, blev jag bemött av en behagande syn, en stuga i tipp-topp shape, nästan för fin. Den riktiga vildmarkskänslan faller lite i glömska då det är toalett med spolningsfunktion, men ibland är det skönt med bekvämligheter.
Fiskespöet stannade kvar i fodralet under resans gång och får stanna där tills imorgon och kastarmen får en vilodag, man vill ju inte få fisk-armbåge som kännetecknas med liknande syndrom som tennis-armbåge fast mycket värre smärtor samt följt av hemska mardrömmar.
Middag följt av bokläsning, kämpar för tillfället med "Greven av Monte Cristo" 875sidor med liten bokstavsstorlek. Då jag inte är den snabbaste läsaren och då läsning hos mig frambringar tunga-ögonlockssyndromet, tar det sin tid.
Lördag.
Ny tid ny strid, efter att redan kvällen innan längtat efter min älskade havregrynsgröt avnjöts den i godan ro i ackompanjang av en kopp kaffe. Detta följdes av det, på schemat, återkommande morgon besöket till.........
Ja ni får gissa själva, men frigörande var det.
Vädret var på min sida med klarblå himmel och en värmande sol, dock en liten vind drog igenom dalen, tack och lov uppströms. Snörade på mig skorna och satte av uppströms, efter 20 minuters vandring genom tät skog kom jag fram till dalgångens öppning för att till mitt förfärande se två fiskare 50 meter längre upp, det var "Von Krösus" och hans guide som på rikemannavis flugit helikopter in. Att fiska hack i häl på dom skulle vara lönlöst och med en moral-flagga hissad i topp är jag inte den som går förbi och ställer mig uppströms.
Så att snällt gjorde jag helt om och travade en timme nedströms till början av den klyfta som sen sträckte sig uppåt mot den öppning där jag nyligen befunnit mig. Jag kan inte säga att jag här ifrån gick uppströms snarare klättrade ålade djupvadade genom denna labyrint, men vackert var det och förhoppningarna om storöring låg i luften. Efter en stund forchering mot naturens krafter såg jag en mycket lovande pool. Ställde ifrån mig spöet och smög fram i skydd av träden, och mycket riktigt stod det två fiskar i 2-3 kg klassen, precis när jag var påväg att hämta spöet för att gå till attack såg jag det som tidigare varit en stor sten komma till liv, det var ingen Sten utan en öring i xxxxl format. Pulsen steg till 200 och försiktigt vadade jag ut nedströms uppskattade längden och började mata ut lina. Det första kastet blev lite kort och för långt till höger, ett kast till, denna gången med perfekt presentation, ser hur denna jätte till fisk börjar gå mot flugan och med futtiga tio centimeter kvar får flugan en stripning och fisken ( smart som han är ) avbryter attacken och vänder om.
Gör några försök till men han har fattat att nåt är lurt och parkerar sig på botten för att vänta ut stormen. Besviken fortsatte turen upp genom klyftan, det cirka 40 minuterna längs med stigen blev upp med klyftan omvandlat till nästan fem timmar. Resten av dagen snurrade samma tanke i huvudet, den bort kastade chansen på denna stor fisk. Tanken på fisken etsade sig kvar på min näthinna och ända in på småtimmarna låg jag och vred mig i ångest och plågor, men så tog jag mitt förnuft till fånga och beslutade mig för att ta revansch imorgon.
Söndag.
Morgonbestyr ( se lördag. )
Efter en grå mulen morgon med en lätt regnskur klarnade vädret upp och jag tågade iväg mot min vendetta, idag skulle jag dra det längsta strået. Även idag stod dom fint uppradade i poolen, men nu kunde jag räkna till fem fiskar alla gissningsvis mellan två och tre kilo. Bestämde mig för att fiska på den som stod längst bak till
höger i poolen. Smög fram till kastpunkten och samlade mina krafter och presenterade flugan och med handen på hjärtat kan jag säga att presentationen var riktigt bra. Men det sket fisken blanka fan i han tittade lite på flugan för att sen återgå till sina dagdrömmar. Men det stod en till fisk i den snabbare delen av poolen och med lite tur borde han inte ha sett mig. La ut flugan och ser hur han stiger mot ytan men min iver gör att jag lyfter spöet för tidigt och jag rycker flugan ur hans mun, snabbt ut med flugan igen, ännu en gång går han mot flugan och nu har jag lugnet på min sida, låter han ta flugan, reser spötoppen.
-Jaaaaaa! Där satt han, men lyckan varar inte för evigt och 10 sekunder senare står jag åter på strandbanken med spikrakt spö. Nu är det krig.
Går tillbaka till stugan för att fylla på med energi inför nästa drabbning, fyra timmar senare skuttar jag ner längst med stigen, förhoppningsvis för sista gången. Testar först ett kast på den lugna delen men det är lönlöst, dom bryr sig inte ett dugg om min fluga, men en vacker dag ska dom få vika ner sig. Så åter igen får jag ge mig på den snabba delen. På andra kastet smäller det på en fisk, en riktig vildkatt, han far och flänger och bjuder på en riktig åktur a'la klassisk regnbågs.stil och nu är det jag som skrattar sist.
Med lite rakare rygg vänder jag hemmåt mot middag, men fortfarande där nere i djupet finns det några öringar som jag har något otalt med.
Måndag
Morgonbestyr. (se lördag)
Idag satte jag av uppåt mot nästa stuga belägen vid älvens start, till mitt sällskap hade jag tre amerikaner tillika dedikerade fiskare. Inte långt efter att lämnat stugan omfamnade fiskefrensit oss och tid och rum slutatde existera. Efter att tappat amarikaner nr:2 och 3 bildade jag och amerikan nr:1 en forcherande duo med blicken inställd på öring.
Som hemligt vapen hade han med sig en kikare vilken visade sig mycket effektiv, en riktig fish-finder. Älven växlade mellan alla olika sorts karaktärer den ena mer inbjudande än den andra. Vår duo visade sig vara en framgångsrik historia och våra fyra ögon såg fisk efter fisk. Tyvärr var min kroknings-karma på lägsta nivå, flera gånger hade jag fisk som reste mot flugan men aldrig fullföljde sin jakt på föda, samt många egna misstag. Men det gjorde absolut ingeting, det var ändock en fiskedag jag sent kommer glömma.
Åtta timmar senare utan lunchpaus och med vandringsryggsäcken ständigt sittandes på ryggen vaknade vi våran fiske-trans och insåg att vi hade en bra bit att gå upp till stugan. Först nu uppenbarade sig hungerkänslorna och benens trötthet. Med staplande steg kämpade vi de en och en halv timmarna upp till stugan. De tusentals stenarna
och hala rötterna som hade stigen i sitt våld var inte till vår fördel, men tillslut uppenbarade sig de fyra väggarnas trygghet och vi kunde avnjuta en mycket efterlängtad middag.
Tisdag.
Gårdagens utmattande upptåg resulterade i en mycket god natts sömn, detta följdes självklart av morgonbestyren. ( se lördag )
När alla var påklädda och redo begav vi ,jag och amerikanarna, oss iväg mot älven igen. Vi gick nerströmms tillbaka på den stig som igår framstog som en kamp på liv och död var idag en härlig morgonmarsch. Vi behövde inte gå långt innan fisket såg allt för inlockande ut för att motstå. Då vi befann oss i älvens översta del var den mycket liten och hade en mer "spring creek" liknade framtoning, vilket höjde spänningsfaktorn till max. Dagen skulle visa sig bli mycket fiskrik. På fyra personer, smygande och krypande utmed älven, krokade vi 12 fisk. Av dessa landades dock endast 4 pga av mänskliga samt naturliga skäl. Lägg till lika många missade hugg och skrämda fiskar så kan ni själva addera ihop och förstå att även denna dag blev en succé.
Vi lämnade stugan med planer på en lugn och avslappnad fiskedag, men åter igen omfamnade fiskets erufori oss och lunchen ersattes av rullars knarr då regnbågarna rusade utmed älvbanken och energin hämtades ur fiskets glädjerus.
Onsdag.
Morgonbestyr ( se lördag )
Med en tår i ögat skiljdes jag från mina kära jänkare men med planer på återförening vid senare tillfälle och ett nytt fiskevatten.
Då denna älv var fiskad från början till slut tog jag fart över topparna och landade i nästa dalgång och i början av en ny älv. Då vandringsleden först gick rakt upp sen rakt ner och allt detta genom tät skog och med de allt för återkommande stenarna och rötterna var det inte en njutningsfull vandring utan mer ett nödvändigt ont. Men med lite jävlar anamma och en dos bångstyrighet var hindret snabbt ett tillryggalagt kapitel.
Efter ankomst till stugan han jag knappt få av mig ryggsäcken innan jag tog rygg på, tro det eller ej, ännu en amerikan men denna gång en äldre årgång. Då vi båda var lite urlakade från vandringen gick vi bara en kort bit nedströms innan vi vände om och fiskade oss tillbaka mot stugan, det blev dock en ganska fisklös historia. Men i
sista poolen fick mina ögon, som blir allt bättre på att syna fisk, syn på en grann fisk som stod och mumsade i strömmen. På andra kastet kopplade jag på en grann regnbågen som stannade vågen på 2,6 kg, ett nytt personsbästa, och ett steg närmare 3 kilos gränsen som jag hoppas passera inom en snar framtid.
Torsdag.
Morgonbestyr ( se lördag )
Ännu en dag med "good old Billy-Bob " som jag vill kalla han, en tvättäkta amerikan med repliker som "go get them boy" och "yhea that's a BIG brown". Då han insisterade på en tidig morgon var det bara att ställa alarmet på 06.00 utan snooze. Av vädret att dömma kunde det bli en kanondag, vilket det också blev, bortsett från den vind som blev starkare ju längre dagen led, men man ska inte ha det för lätt. Tyvärr krosades ännu en gång mina förhoppningar om få kroka en brunöring, har bara landat två än så länge, det är inget fel på regnbågarna men det är mer prestige att lura en brunis. Billy-Bob krokade två varav en stannade vågen på 3,2 kg och den andra simmade under en sten och gnagde av tafsen. Men för varje försök ökas chansen. Framöver gäller det bara att hitta dom, dom är snäppet svårare att se då dom ligger och lurar där bland stenarna. Men vid dagens slut var jag ändå nöjd då jag landat två regnbågar en på 2,5 ( som jag till en början trodde va en brunis, hur man kan vara besviken med en 2,5 kg fisk vet jag inte men lite bistert var det när
det uppenbarade sig att det var en regnbåge ) och den andra på futtiga 1,6 kg, vikt och längd var mycket viktigt för den pompösa herr Billy-Bob som var snabbt framme med vågen.
Då klockan redan hunnit passera 16.30 och vinden blivit allt för stark rundade vi av det hela och återvände tillbaka till stugan.
Fredag.
Morgonbestyr ( se lördag )
Sista dagen i vildmarken ( för den här rundan ) och ännu en vacker morgon med klarblå himmel och vindstilla. Idag var fokus inställt på brunt, och Billy-Bob utlovade goda chanser då han visste var ett par stycken stod på den sträcka som vi skulle avverka idag.
Då vi i första poolen stötte på några regbågar lade jag några tafatta kast då min fokus låg på kommande brunöring och succén uteblev. När vi äntligen hittade en brunis hade självklart vinden växt på sig och en stark motvind komplicerade det hela.
Med all kraft jag kunde förmå mitt spö att framkalla tvingade jag flugan genom vinden i försök att servera en vacker presentation, efter ett par försök flöt flugan förbi precis ovanför huvudet på fiskstackarn men ingen reaktion. Bytte till nymf, samma sak, en annan nymf men han visade inga tendenser på hunger. Så åter igen blev jag brun- besegrad. Fick dock ett försök till på en lite längre upp efter strömmen men även här gick jag lottlös och med sänkt huvud ut ur striden.
Då maten börjar sina och gasflaskan är tom var det dags för mig att bege mig tillbaka till civilisationen för ett Pit-stopp, tog sikte mot bilen och la bena på ryggen.
För att knyta ihop säcken kan jag avslutningsvis sumera veckan med endast positivt laddade ord. Det har varit en kanon vecka med bra fiske, fint väder, trevligt folk och nytt PB, härnäst väntar en flottig hamburgare och en bärs.Tack och hej leverpastej / Bert-stjärt.
Cristian
Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 21.20
Temperatur: -10,6 grader
Vind: Ostlig 5,7 m/s
Molnlighet: Mulet
Vattenföring: 5,2 m3/s
Skittfiske
Lunkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar