Klockan var 23.51 när jag släckte sänglampan. Sommarsäsongens sista fiskedag och jag stod inte ute till midnatt. Det fanns ett lugn och en tillfredställelse inom mig när jag summerade sista dagens fiske innan drömmarna tog vid.
-Där ute, såg du vaket?
-Visst
-Den var uppe igen, det är en "steady riser"
Vi sitter på älvbredden och tacklar i ordning våra spön. Stenhuggarn har dagen till ära tagit sitt kortade Fisher orginal #5. Känslan är magiskt och spöt jobbar ända ner i handtaget vid både kast och drillning och jag har mitt nya favvo spö "Det lilla Gula" Det är torrflugefiske vi ska ägna oss åt.
En dags dunkade med streamer och sjunklina fick räcka. På väg hem från Handölan var vi båda överens om att säsongens sista dag skulle gå i torrflugefisket tecken.
-Vada upp och ta den du. Jag går lite nedströms med kameran
Säger jag.
Ok, du dirigerar mig.
Huggarn vadar i kastläge men en vindil ruggar vattenytan skrovlig, fisken slutar vaka och vi får vänta. Väntan är torrflugefiskets signum.
-Där, nu var den upp igen.
Jag gör mig beredd med kameran och Huggarn lägger sin kläckare i perfekt läge.
Slurp!!
Flugan försvinner i en vakring och spöt böjs upp.
YES!
Axlarna släpps ner, anspänningen glider ur kroppen och mungiporna vill inte åt något annat håll än uppåt.
Jag vadar upp. Huggarn har "glömt" håven hemma så jag får bistå. En vacker guldbuk ligger snart i håvgarnet och vi vadar iland. En matfisk. Huggarns gumma har varit svältfödd på öring i sommar. Fisket har inte hunnits med. Husköp, semester, jobb och andra åtaganden gör att det här är bara vår tredje tur på älven tillsammans i sommar.
Åter på älvbredden. En kaffe i väntan på nya vak.
Vi trivs ihop. Små psykningar fladdrar genom vinden mellan oss.
Rått? Ja visst. Hjärtligt och med omtanke? Självklart :-)
-Såg du? Där jag stod med kameran var det en stjärtfena uppe.
-Den är din, ta den du. Säger Huggarn.
Elk hair caddis ett kort lägg.
-En meter kort.
Några steg närmare. Ett nytt kast. Ett perfekt flyt över fisken.
-Komsi, komsi!
Ingen reaktion. Inget mer vak.
-Fan, jag måste ha skrämt den.
Längre ner ser jag vakande fiskar. Jag vadar nedströms. Stenhuggarn testar en sidoström innan han kommer efter.
Jag får några propellrar på en Adams. Det verkar vara i rörelse då vaken poppar upp lite runt om mig.
Stenhuggarn kommer. Jag har sett en fisk som stadigt stått på samma ställe och vakat under mitt propellerfiske. Den står nära land vid en liten vassrugge. Innan vi vänder åter uppströms till mötesplatsen och en kaffetår till så ska den frestas med en fluga. Bärplockarna i vårt sällskap är på ingående. Det är P och "Svärmor" som gjort en tur i skogen för att finna bär och svamp som nu är kaffesugna.
Jag visar Huggarn var den står och han vadar försiktigt ned mot den. Jag kommer efter samtidigt som jag laddar kameran.
Klinkhamer Olive på tafsen. Ett fint utlägg och flugan driftar som den ska. Väntan, förväntan. Tre sekunder senare försvinner den i en vakring. Vattenytan exploderar när öringen går till väders. Spöt bugar i en stram djup båge och livet leker.
Håvad vänder vi uppströms. damerna står på bredden och vinkar. När vi kommer fram sitter de redan med mackor i handen och kaffekåsor i högsta hugg.
Solen skiner, hilmen är blå.
Vi tar flugan av tafsen, rullar in linan, lyfter på hatten och tackar innan vänder hemåt.
-I wonder what the poor people are doing today
Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 10.35
Temperatur: 10,3 grader
Vind: Västlig 0,6 m/s
Molnlighet: Klart
Vattenföring: 63 m3/s
Skittfiske
Lunkan
måndag 1 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Riktigt fina bilder. Och texten gör att man nästan känner som man är där.
Vilken fin tur ni fick som sista i strömmen.
Ha det bäst - Rospiggen
Ja.
Ibland ler livet mot oss och vi njuter.
Skittfiske
Lunkan
Skicka en kommentar