Årefiske: Axlarna faller ner...

och helt plötsligt blir det lite lättare att leva. Tänk vilken påverkan en öring kan ha, och det är samma visa varje år. När den första stigit och rullat över torrflugan så faller liksom bitarna på plats, linan stramas upp och axelmusklerna mjuknar. Motpol liksom. När sedan den guldbukade får friheten åter så är cirkeln sluten.

Äntligen, så skönt att få säga, så är min flugfiskesäsong igång. Den har våndats och väntats på men nu är det ett par sköna månader framför mig. I tisdags rullade jag åter ut i Norge i tjänsten och kvällen tilbrinagdes i Trondheim med sällskap av Bokbindarn, The Forty Rod och Nidelva. Kvällen var vacker och ljum, sporadiskt vakande öring som var svårtrugade gjorde att vi båda gick bom. Men väl en mugg svart vid älvbredden och allmänt utbytande av tankar med en likasinnad broder började sätta mitt sinne i rätt stämning.

Kaffe och vakspan på Nidelva

Onsdag och torsdag var res och arbetsdagar då Förde och Bergen betades av för att jag i eftermiddags landade i Voss. Efter att ha jobbat lite med vår ÅF här så fick jag lite tips om fina vatten att testa av i kväll. Han, som är en ivrig fiskare, kunde själv inte hänga med idag men morgondagens eftermiddag har vi bokat in för finfiske efter öring.
Vattnet går högt även här nere så väl på plats föll valet av spö på Multi 5:an och The Forty fick ligga kvar i bilen. Tanken var att det kanske skulle krävas lite tyngre nymfer och streamers så det fick bli grafitpinne. Platsen kallas lokalt för "Nya Zeeland" och när jag väl var på plats så förstod jag varför. En ginklar vestlandsälv som deltar uppsig vid utflödet i ett större vatten. Fin sand och grusbotten och varse fisk gjorde det hela mer utmanande.
Jag slog mig ner på bredden, satte på en färsk tafs, 12 fot 4X spets som skarvades med ytterligare 3 fot 5x, allt för att inte få linan för nära inpå fisken. Några kast för att känna på grejerna gjordes och sedan väntan. Precis när jag skulle förflytta mig så hörde jag vaket, säsongens första strömvak ringer alltid som musik i öronen. På tafsen satt en ST-klinkhamer st 12 och fisken tog den i första lägget. Det var någonstans här som inledningen på dagens inlägg utspelas. En liten, men ack så skön, 200 grammare som strax fick friheten åter och vi var igång. Det var bara att luta sig tillbaka och njuta.

Outdoor action a´la Troutlaw på "Nya Zeeland" i Voss.

Imorgon så får nog The Fort följa med och förhoppningsvis så blir det bättre storlek på fisken. Dagen gav tillslut 4 avkrokade och alla låg på 200-300 gr så det bör gå att bräcka :-) Siktar på att komma ut lite tidigare på eftermiddagen och förhoppningsvis tajma in någon kläckning. Även om vattnet går högt så var temperaturen ok, jag vet för vadarna läcker men mer om det en annan gång, så med lite flax så kan det hända saker imorgon.
På söndag åker jag vidare och då ner till Suldal och även där så kommer jag att ägna lite av min fria tid till att jaga öring. Suldalslågen är mest känd för sitt storlaxfiske men håller även en stam av storvuxen brunöring. Jag talade med vår ÅF där och han hade goda rapporter att lämna. Flera öringar på 2 kg + har redan landats i år.

Hemifrån så har rapporterna dundrat in och Fd Grannen Dahlberg var ute och gjorde älven osäker tidigare i veckan, resultatet landade på 2,2 kg tagen på spinn.
Målarn har varit gräsänkling i snart en veckas tid och stora delar av den tiden har han oxå varit ute med spinnspöt i högsta hugg och även han gick i 2,2 kg guldbuk. Hans vapendragare under dessa dagar drog oxå stort igår och landade en öring på 1,35 kg. Dessa kommer läggas upp på Wall of Fame när jag åter är hemma så ni får hålla er ett tag.

Till sist så kan jag bara inte undanhålla er "Fiskepolisen" i Bardu. Dessa grabbar tar sitt uppdrag på fullaste allvar och lyllo mig som köpt kort, annars vet men inte vad som skulle kunna hänt. Kanske nt för Målarn att lägga in önskemål till sin utrustning för fiskekortskontrollernade längs Duvedsälven i sommar :-)