Antal besökare sedan 29 feb 2008 Antal besökare denna månad Antal besökare denna vecka Antal besökare idag Besökare online just nu Årefiske

söndag 28 februari 2010

Tävlingsäsongen är i antågande

Nu är prime-time säsongen för vinterfisket i antågande och med det följer även tävlingarna. Först ut i år, vad jag sett i allafall, är Dravsjöpimpeln. En klassiker med näst intill nappgaranti :-)

Hittils har jag inte hunnit ut mycket på isarna på röding och öringjakt. Har jag haft möjlighet så har Kung Bore satt käppar i hjulen med bitande kyla eller isande vind. Varesig mina fingrar eller jag själv är speciellt förtjust i den typen av väderlek. Nästa vecka så kliver jag på 2,5 månaders pappaledighet och jag hoppas att vädret vänder och att vi får lite mer normala vårvinter-temperaturer :-)
Dottern kommer att invigas i isfiskets hemligheter och få följa med till några av pappas favorit hot spots :-)
Det ska bli otroligt skönt och jag gläder mig verkligen åt detta.
Jag kommer hålla Er uppdaterade, var så säkra.

Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 20.15
Temperatur: -7 grader
Vind: 1,0 m/s
Molnlighet: Halvklart
Vattenföring: 5,4 m3/s
Skittfiske
Lunkan

måndag 22 februari 2010

Vårstädning

Kylan har åter gjort sitt intåg igen. Helgen tillbringades emst inomhus då termometern visade -20 och vinden var frisk. Inte så kul utomhus med andra ord.

För att hålla mig sysselsatt samt att få lite mer utrymme så fortsatte vårstädningen och det senaste som ligger ute på Tradera är ett par Vinterstövlar och mina Strolz-pjucker.
Känslan av att ha prylar liggande som inte kommer till användning börjar nu tära och hellre att de då kommer någon annan till nytta än att de samlar damm hos mig.
På tal om städning så kommer ni kanske ihåg spö-byggsatsen som jag sålde tidigare i vinter. Köparen till den har även han hamnat i bloggträsket :-) och i hans blogg kan du följa byggandet av "min" byggsats. Nån gång när jag känner att tiden, utrymmet och lusten finns så skall även jag pilla ihop ett spö eller så.
Bloggen finner ni här.

Nästa städning kommer ske av "hobbyrummet" dvs kökssoffan där i dess innanömme jag förvarar mina fiskeprylar. Om jag inte är helt ute och cyklar så har jag lite grejer där som kan komma att gå under klubban. Håll utkik här på bloggen så blir ni uppdaterade.

Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 21.25
Temperatur: -26 grader
Vind: Sydostlig 1,8 m/s
Molnlighet: Halvklart
Vattenföring: 5,6 m3/s
Skittfiske
Lunkan

söndag 21 februari 2010

Vinter vid laxälven.

I fredags gjorde jag och dottern är dagstur till Trondheim i väster. Varor skulle levereras till filialen.

I Meråker möter vi upp Stjördalsälven för första gången. Den är öppen och i rörelse. Det ligger ett lock av kall dimma över ytan och begraver älven i en dyster gråhet.
Februari i en norskälvdal är sällan en symfoni av färger och så även denna dag.
Den spirande nygröna försommaren som möter alla och en var som önskar fresta storlaxen är nu utbytt mot stålgrått älvvatten och snövita stränder.
Vi stannar till vid Bruhölen och spanar efter någon antydan om liv, nåt bara men inget syns. Ingen fisk, ingen fågel ingenting.
Tankarna vandrar till världen under vattenytan. Spirar livet där?
Ligger laxromen nedbäddad i bottengruset och väntar på ljus, värme för att kläcka.
Hur gick leken i höstas? Finns det lekbottnar där vildlaxen fått plats att leka?
Idag går det inte att öppna en fisketidning idag utan larm om vildlaxens hot. Det är odlingslax som rymmer och blandar sig i leken, laxlusbälden i odlingskassarnas spår som dräper utvandrande smolt. Hårt kustnära nätfiske i fjordar och längs laxens vandringsleder och utfiskningen av haven för att få foderfisk till odlingsindustrin och kanske det värsta hoten av alla, vattenkraftutbyggnaden.
I senaste norska "Alt om fiske" finns en artikel "Tragedien Vosso"
Om den gamla fina storlaxälven Vosso i Hordaland. Älven som en gång i tiden ståtade med en snittvikt på 10,9 kg står i dag på stupets brant och bara en spillra av den gamla unika laxstamen finns kvar. Ett stort räddningsprojekt har nu dragit igång. Framtiden får utvisa om eldsjälarna lyckas.
I senaste numret av Flugfiske i Norden så skriver Thommy Gustafsson en bitande ledare om den billiga odlade norska fjordlaxen och vad som sker i dess spår. Med en stilla uppmaning om att vi skall sluta att köpa den odlade fjordlaxen så avslutar han sin ledare.
Det intressanta i det hela är att denna debatt inte på något sätt är ny för 2000-talet. För några veckor sedan ropade jag in 1982 år upplaga av ovannämnda tidning, Flugfiske i Norden.
I nummer 1 1982 så skrev dåvarande chefredaktören, mannen med pipan och legenden Bengt Öste, om sin syn på laxen som sportfisk.Även om många år har gått och många kubikmeter vatten runnit genom turbintuberna i våra norrländska älvar så är fortfarande budksapet det samma.
Om något skall ske så är det VI, SPORTFISKARE, som har makten att påverk och göra något åt det hela.

Jag vet inte riktigt men laxsuget har dämpats ordentligt senaste åren. Det känns helt enkelt fel att fiska efter något som kanske inte kommer finnas kvar i nästa generation. Jag känner mig kluven, jag förstår och har själv upplevt glädjen att få landa en lax men samtidigt så bär det mig emot. Visst C&R fiske finns ju men inför det känner jag mig ännu mer främmande. Varför skall jag ge mig rätten att "leka" med det som kanske är den sista livkraftiga spillran av en laxstam bara för att få en trofé på bild och en klapp på axeln. Det finns inga garantier att en utsatt fisk klarar sig så därför så står jag över.

Vad tycker ni, vilka tankar har ni om framtiden för fisket i allmänhet och laxfisket i synnerhet.?
Ge mig gärna kommentarer eller sänd in ett mail.

Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 19.35
Temperatur: -19,4 grader
Vind: Sydostlig 3,9m/s
Molnlighet: Mulet
Vattenföring: 5,6 m3/s
Skittfiske
Lunkan

torsdag 18 februari 2010

Utrustningstips från NZ

Cristian Carpenter har tagit sig lite tid att delge oss vad det är för prylar som funkar på andra sidan klotet.
Som sig bör så finns Klinkhame med i leken.
Håll till godo.

Då vädret för kommande vecka inte ser lovande ut har jag begett mig till christchurch för att försöka bli kvitt min bil. Då jag inte har säljblod i mina ådror är det här inget jag gillar men det är bara att ta tjuren vid hornen.

För att fylla ut min tid ska jag på befrågan av den rättmätiga ägaren till denna blogg ha en liten genomgång av den nz flugasken och övrig utrustning.

Här på nz skulle jag utan tvekan ställa upp i Lunkans flug-sjukamp, då jag med framgång hållt mig till ett fåtal flugor.
Tänkte här nedan lista ett par stycken. Generellt sätt kam man säga att smått är att föredra. Strl 16-20

Blowfly... Torrflugan som levererar. Hemma i Sverige skulle den förmodligen gå under namnet bajs-fluga. För det är precis vad det är. Finns i lite olika utformningar och varianter, humphy, parachute, men i grund och botten en svart fluga med blå mage.

Cicada..... Mumsbiten
En riktig blaffa till fluga och kan väcka även den sömnigaste fisken till liv och locka han till ytan. Om möjligt försök landade den med ett lift plask så väcker den extra intresse.

Klinkhammer.... Internationell bestseller Har funkat i olika färger och storlek. En bra fluga är en bra fluga.

Royal wolf....ännu en torris.
Funkar bra i de flesta lägen, en klassisk torris.

Nymfer... Size does matter.
Små tungstens nymfer... Phesant tail, hares ear mm. Det viktigaste är att dom är små och tunga. En indikator kan vara till din fördel då det annars kan vara svårt ( omöjligt) att se vad som händer.

Spö.
Ett klass sex är allt som behövs. Funkar även med lättare men skönt med lite kraft om vinden vänder sig emot dig.

Färger.
Jag har fler än en gång fått pikar och blivit smått idiotförklarad för mina färgglada Linor och kläder. Men vad ska man göra, smyger lite extra försiktigt istället. Så för att undvika liknade situationer rekomenderar jag alla att gå klädd i grådassiga livlösa kläder. Men lyckligtvis har jag trots mina illuminerade plagg lyckats lura både en och två öringar.

Håv?
Glöm den, den kommer driva dig till vansinne då den fastnar i alla dessa tusentals tagg-buskar som kantar älv och å. Plus en onödig vikt att bära med ut på fjället. Stranda den som en val, eller gör en dansk-handlandning.

Tafs.
Jag fiskar med en taperad nylontafs på knutet material, oftas
sitter det 5x längst ut, och en längd på minst 15 fot.
Ibland krävs
det att gå ner på 6x men då börjar det likna rysk roulette, chansen
för tafsbrott är då mycket stor.

Så med andra ord är det i flugfiske sammanhang ett lättsamt fiske som inte kräver allt för mycket prylar. Med ovanstående saker och ett glatt humör så lovar jag ett lyckat nz fiske.

Så upp till kamp, sjukamp.

/ Cristian


Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 20.25
Temperatur: -13,7 grader
Vind: Ostligt 5,4 m/s
Molnlighet: Mulet
Vattenföring: 5,4 m3/s
Skittfiske
Lunkan

måndag 15 februari 2010

Åter på Rengen och mer Nya Zealand

I lördags skottades skotern fram efter en lång dvala under ett tjockt täcke av snö. Målet var att den skulle bära mig och far upp på favoritvattnet Rengen.
Visst så gjorde den det och vid nio-tiden i går morse så sänkte vi ner våra Demon-blinkar och fisket var igång.
Jag har inte varit ute sedan mellandagarna så abstinensen var stor.
Ganska snart började blinken vandra i sidled och första lilla rödingen var krokad.
Innan vi var klara för dagen och begav oss hemåt hade vi landat tillräckligt många för att få ihop middag för 4 pers och vi kände oss nöjda.
De riktigt fina fiskarna uteblev men far hade en öring av bättre storlek som tog kroken och stack på ett klassiskt öringgrund.
Det verkade som rödingen hade haft matrally dagarna innan för de två största var sprängfyllda i magen och tarmen. Det kan även förklara försiktigheten vid huggen.
Ingen av de bättre kändes speciellt utan det var vid "semi-kik" och på blinkens rörelser som mothuggen gjordes.
Fiskar du på djup ned mot 3-4 meter och harlysdioden vänd uppåt så kan du se nappen på att blinken rör sig. Det är mycket effektivt speciellt när fisken "smakar" på maggoten.
Hoppas nu att det inte dröjer lika länge till nästa tur.

Här kommer senaste rapporten från Cristian Carpenters äventyr på andra sidan klotet.
Denna gång står inte lyckan helt bi..

Det luktar brännt.......

Åter igen fattar jag min penna, en 2000-talets penna, fyrkantig och full av elektroder och det är med ömmande hand som jag skriver. Jag har lagt handen på plattan. Alla måste vi tydligen den långa vägen vandra, vi kan uppenbarligen inte ta lärdom av andras misstag och erfarenheter.

De senaste två turerna har jag nonchalant och slapphänt spännt fast saker på ryggan för att sen tappa dom. Första gången var det en av mina kängor. Dom hade tagits av för att bytas ut mot vadarskor. Efter en stund märkte jag att bara en var kvar, med bister framtoning gick jag tillbaka ett par kilometer i hopp om att återfinna den men utan framgång. En liten strimma hopp återstod då jag inte gick hela vägen tillbaka. Efter att avverkat fisket och fyra dagar senare började tillbaka tågandet till bilen upptogs sökandet. Då vi närmade oss slutet på den redan avsökta delan fann jag till min förvåning kängan liggandes precis på stigen utmed vattnet men den var genomblöt och alg beklädd. Det är vad jag kallar bra sko-karma. Någon har hittat min sko i vattnet och kastat upp den på torra land. Var den ramlade i plurret och hur långt den seglat ner för strömmen har jag ingen aning om men oddsen att återfå en sänkt känga är inte stor. Men ibland så har man uppenbarligen tur.
Inför nästa tur borde detta etsat in ett logiskt tänkande. Noggrant så spännde jag fast spöet utanpå ryggsäcken men tyvärr så satte jag spötygpåsen med öppningen neråt. Knuten gick upp och en av de fyra delarna ramlade ur. Att hitta en spödel i höggräs är som att hitta en nål i en höstack och den här gången hade jag inte turen på min sida. Så mitt klass 4 spö saknar nu den nedersta delen. ( om någon sitter inne på den nedersta delen till Loop Multi klass 4 är jag mycket intreserad ) Förhoppningsvis har jag nu lärt mig att i fortsättningen kolla över mina fastsurrningar. Men som sagt alla måste vi tyvärr den långa vägen vandra och lägga handen på plattan, vissa lär sig fort medans andra måste bränna sig ett par gånger.

Tiden efter den förra turens succé har varit lite si och så där. Vädret har varit besvärligt och fisket har inte varit något att hänga i julgranen. Fiskade en ström och fick några regnbågar men dom va trötta och i klen kondition. Samt att fisket liknade mer att meta än att flugfiska. Nymfer med extra bly doppades ner i början på de små poolerna för att snabbt komma ner på djupet, svintrist och min fokus övergick snabbt till dagdrömmarnas värld.
Det roligaste under den annars så besvikande turen var Hill-Billy 1 & 2 som var med oss ut. Det var Hill-Billy 1 som ordnat satt vi fick komma in till det vattnet vi fiskade. Ett privat landområde som enligt lovord knappt fiskats så förhoppningarna var extra stora. Då fiskesuccén uteblev fick nöjet komma från Hill-Billy historier, i synnerhet från nr 1. En riktigt skjutglad kiwi som på yngre dagar jagade hjort från helikopter, lade ner vildsvin med endast kniv som vapen och varit i handgemäng med brunstiga hjortar. Lägg till lite konservativt tänkande och en aning altzimers, då han berättade allt två gånger, så förstår ni att det ändå blev händelserik vistelse ute i det fria. Ett annat stort plus var den storslagna miljön, ett mini-format av Grand Canyon med vegetation så det var bara att insupa vyerna och njuta, allt detta fick bli plåster på såren för det avsaknaden fisket.
Med den fart som tiden tenderar att ha är dröjer det inte länge innan det är dags att lämna Nz, för den här gången, och bege mig tillbaka till Australien. 12 mars är det slut på det roliga. Tillbaka till hettan och ormarna, hitta någon sorts inkomstkälla, resa runt lite innan det ät dags att återvända hem till min jämtländska dålgång och min fyrbenta vän.

Men än är det inte slut vare sig på rapporter eller fiske.

På återskrivande / Cristian.


Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 21.25
Temperatur: -3,9 grader
Vind: Sydostlig 3,1m/s
Molnlighet: Mulet
Vattenföring: 5,2 m3/s
Skittfiske
Lunkan

torsdag 11 februari 2010

Bloggtips och Sveriges nya fluga

Kolla in den senaste raden mina nyfunna bloggvänner "Fiskemorsan" En grymt läcker blog med massa roligheter som klart kan rekomenderas.
Surfa in och kolla :-)

Sveriges nya fluga är en tävling på Sportfiskeforum.se. Min fiskevän och bloggkompis Flugbindarn skickade in fyra egna kreationer och alla gick vidare bland de 15 som nu kan röstas på.
Nu funkar länken igen och röstar gör ni här!

Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 22.15
Temperatur: -6,9 grader
Vind: Nordvästlig 1,2 m/s
Molnlighet: Halvklart
Vattenföring: 5,2 m3/s
Skittfiske
Lunkan

onsdag 10 februari 2010

Blodsmak och visuella käftsmällar

Ja fyn fan. Det kostar på.
Idag damp mina nya skatelagg, med det utmanande namnet Volcan ner med budbilen och jag blev drygt 2000 kronor fattigare, vilket var närmare halva ord.priset - tack Rossön :-), så skulle det begås skidpremiär.
När gumman var åter från ridskolan, sonen återbördad till sin mor och dottern insomnad så var det dags. Snörade på mig de hittils helt oanvända reainköpta, oxå de halva priset, skatepjäxorna. Vickade lite på tårna och gav mig iväg.
Hunden som annars är ivrig att följa med fick dagen till ära stanna hemma. Skulle det gå åt helvete så skulle åtminstone ingen se mig inte ens hon.
Sagt och gjort 21:30 hoppade jag i skidorna i Duveds fina längdspårsystem som kvällen till ära var opistat. Nja de hade nog gjort spåren fina i morse men dagens myckna snöande hade bäddat in dem i 10-15 centi fin, kall och kärv pudersnö.
Offpistskating om man så vill.
Om jag skall snabbt sammanfatta mina tre första kilometer som skatare så blir det med blodsmak i munnen och en salamimacka som åkte hiss upp och ner i matstrupen innan den väl bestämde sig för att stanna kvar i min kropp.
Inget var gratis, tekniken usel och konditionen lämnade allt över att önska.
Nu sitter jag dock här, efter omständigheterna relativt nöjd med mig själv och planerar redan in nästa tur. Även om ångesten fäste som universalklister så fanns det en spirande glädje som då och då, läs i utförsbackarna, gjorde sig påmind och lockar till fler försök.
Drömsenariot är -5 grader, mancheterlika spår och en dragvillig hund. Sol och glada tillrop från de som passeras i den långa stigningen på 15 kilometers rundan.
Jag vet det är långt dit men va fan, nån gång kanske det nästan blir så bra :-)

Min norske vän Bokbindarn har begått vårpremiär i hemmaälven.
Spridda vak siktades men ingen av de som gjorde vakringar var villig att bita i flugan.
Rapport kom oxå från fjorden där torsk fångats på knädjupt vatten längs badstränderna när de är ute på fodersök.
Nu väntar han bara in lite skön vårvärme sedan ger sig bröderna ut på havsöringsjakt i fjorder. Gissar att det snart kommer ramla in de första fångstbilderna.

Påtal om bilder så har ytterligare en rapport från NZ har landat och denna gång våtare och drömlikare än tidigare. När jag öppande första bifogade bilden så slog den nock direkt.
Carpenter hade gott i klinch med den store brune och denna gången dragit längsta strået.
Läs, se och njut!

En våt dröm har gått i uppfyllelse!

Då flugfisket övergick från att ha varit en ny grej att prova på till att bli en passion föddes även drömmarna. Drömmar om storfisk, spännande resemål, det perfekta kastet.
Två har nu gått i uppfyllelse, det är inte det perfekta kastet, frågan är om den någonsin kommer att besannas? Utan det är de två ovan förstnämda. Har haft fem underbara dagar på ********* river här på Nz. Allt har varit så bra det kan vara, vädrets makter har stått oss ( jag och det danska adoptiv päronet som jag återsammanslutit mig med ) bi, fisken har varit mycket villig och gått efter våra torrflugor. Det bästa av allt, storleken, aldrig har jag skådat en å med sån genomsnittsstorlek. Alla fiskar var mellan 3-4 kg, välmatade och riktiga fighters. Helt otroligt och så förbannat kul.

Jag kan säga att spänningen och nervositeten när man smyger sig på en pool, med vetskapen om fisk på ca fyra kg, är stor. Det är i vissa sammanhang jämnförbart med känslan inför en friåkningstävling på skidor fast man slipper dödsångesten. Händerna får lätta darrningar, andningen ökar takten, pulsen stiger, för att sen följas av världens längsta sekunder då man följer flugan nedför strömmmen. Om man har spelat korten rätt och flugan dras ner i djupet kommer den, phuuu, frigörande utandningen följt av ett glädjetjut men det är bara en etappseger och nu väntar resterande delen av touren. Att få fisken i hamn.

Då fisken är slug och aktsam krävs tafsar som är alldeles för tunna i förhållande till fiskens storlek vilket får en att befinna sig på tunn is under drillningens gång. Men med en hög spöföring och en mjuk hand är det mesta genomförbart och tillslut kroknar även de hårdaste grabbarna och kan likt en val strandas och agera fotomodell innan han får simma tillbaka.
Ibland sker tyvärr det fruktade tafsbrottet, då får man hålla modet uppe och kämpa vidare. För finns det en så finns det flera, lite kantarellplocknings filosofi.

Efter uteblivet fiske hemma i somras var min fiskehunger inför NZ allt för stor och jag är inte mätt ännu men värsta hungern har nu blivit stillad och lugnet har återfunnit sig.

De första veckorna var allt nytt och annorlunda och en viss oro befann sig inom mig. Tänk om jag återvände med ett fiasko som resultat och endast småfångster..
Nu har jag fått drömfisken. Då vi var utan håv och våg kan jag inte ge en exakt vikt men uppskattningsvis 68 cm, runt 4 kg och i kanonkondition. Indian-fisketekniken har blivit bättre och och mina förväntningar och drömmar har gått i uppfyllelse. Så att resterande tid ser jag som ren bonus och en tid för njutning. Självklart har jag glöden kvar och jag ska inte sätta mig på ändan, försöker leva livet med en raket i röven och sova kan man göra i graven, det finns flera storfiskar och nya vatten som väntar. Men om jag skulle ramla av pinnen, som jag för tillfället sitter på och dinglar med benen med ett leende på läpparna, skulle jag göra det med glädje inom mig.

Lev och må / cristian



Väder och vattenstånd Duved
Klockslag: 22.55
Temperatur: -8,4 grader
Vind: Nordvästlig 2,8 m/s
Molnlighet: Mulet
Vattenföring: 5,2 m3/s
Skittfiske
Lunkan